Skola psykisk ohälsa
Det handlar också om att förhindra kränkningar och mobbning. Det medför också svårigheter för eleven att längre fram tillgodogöra sig annan kunskap och ökad risk för psykiska problem. Det kan handla om att många elever på skolan upplever att de är stressade, utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Det finns ett starkt samband mellan svårigheter i grundskolan och psykisk ohälsa och utanförskap i unga år.
När elever får lära sig i skolan om psykisk hälsa och hur de kan påverka den, mår de bättre och får mindre av problem som nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter. Skola och psykisk hälsa. Elever som tycker om och trivs i skolan mår bättre än elever som inte gör det.
Elevhälsan
Allt fler barn och unga känner sig ofta nedstämda, oroliga eller har andra besvär med psykisk ohälsa. Elever som är mer fysiskt aktiva känner sig mer tillfreds i livet och är mindre nedstämda, irriterade, oroliga och har lättare att sova än elever som är mindre fysiskt aktiva. Det gäller elever i alla åldrar, från lågstadiet till gymnasiet. Lärmiljön och arbetsmiljön påverkar därmed hur en elev upplever sin situation och sin psykiska hälsa.
Att tidigt lära sig läsa är centralt för elevers kunskapsutveckling och psykiska välmående. Elevhälsan kan också ta fram övergripande rutiner för tidig upptäckt av elever som behöver stöd i skolarbetet. Allt fler söker också vård eller får medicin för olika psykiatriska tillstånd. Forskningen visar entydigt att barn som har svårt att hänga med i skolarbetet löper högre risk att få ett lågt självförtroende och må psykiskt sämre än andra barn.
Det kan ha lett till att barn och unga upplever en ökad press. Det handlar både om stöd för att lära sig och för att tycka om och trivas i skolan. Om stämningen i skolan är trygg, varm och accepterande har eleven mycket lättare att uppleva sin omvärld som begriplig än om eleven ständigt är osäker på om något hotfullt ska hända. Det har stor påverkan på den psykiska hälsan. Världen känns också mer begriplig och förutsägbar om undervisningssituationen är strukturerad, överblickbar, anpassad till elevens förutsättningar och möjlig att påverka.
För barn och unga är skolan det främsta sociala sammanhanget utanför familjen. Det handlar till exempel om skolprestationer, inlärningssvårigheter, mobbning och tillgången till stöd. En dålig läsförmåga ger ökad risk för negativ återkoppling och svag självkänsla. Något som i stället ökar risken för sådana besvär är mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Omvänt ökar också ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa risken för att barnet ska prestera sämre än sina klasskamrater i skolan.
Elevhälsan kan arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa, till exempel genom att kartlägga verksamheten för att identifiera riskområden. Men flera faktorer är direkt kopplade till hur elever har det i skolan. Situationen i skolan har därför stor betydelse för hur en elev mår och upplever sin tillvaro. De har även lättare att koncentrera sig. Särskilt effektivt blir det när alla elever i en klass eller skola får samma kunskaper.
Skolan har möjligheter att bidra till minskade psykiska problem bland barn. Därför ökar psykisk ohälsa bland unga — Folkhälsomyndigheten. Ju bättre stöd som eleverna får i skolan, desto mindre får de av psykiska och psykosomatiska besvär som till exempel nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter. Skolans och elevhälsans personal kan hjälpa eleverna att må bättre genom att tidigt uppmärksamma behov av stöd och se till att alla elever får det stöd de behöver.
Det finns många sociala och psykologiska faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga, till exempel i familjen och andra sammanhang. Relationerna på skolan, barnens akademiska färdigheter och undervisningens innehåll har betydelse. Samtidigt finns ett starkt samband mellan skolnärvaro, skolprestationer och psykisk hälsa. En annan del är att skapa ett gott samarbete med vårdnadshavare. Alla människor behöver få ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet, både i familjen och utanför.
Det är vanligare att elever som det går dåligt för i skolan och som har sämre skolresultat mår sämre än andra.
Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa
Skolan kan både vara en skydds- och riskfaktor för elevens hälsa. Eftersom ökningen gäller barn och unga i alla sociala grupper kan en orsak vara samhällets förändringar av både skolan och arbetsmarknaden sedan talet. Att lära sig läsa tidigt är centralt för elevers kunskapsutveckling och psykiska välmående. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Under en lång tid har rapporter visat på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar.
Att växa upp under trygga och stabila förhållanden, och att uppleva tillvaron som begriplig och möjlig att påverka, gör det lättare att möta livets olika svårigheter. Det är samtidigt viktigt att också vara observant på att det finns elever med psykisk ohälsa som ändå klarar skolarbetet väl. av psykisk ohälsa som ”psykosomatiska” besvär (Folkhälsomyndigheten, /18). Elever med ökad risk för psykiska problem mår också bättre när de får mer kunskap om psykisk hälsa.
Psykosomatiska besvär kan ses som effekter, konsekvenser eller som delar av psykisk ohälsa.
Även om man inte har diagnostiserats med något psykologiskt tillstånd så kan dessa tillföra sämre psykisk hälsa.