Vilka länder styrde västtyskland
Missnöjesyttringarna började i Östberlin men spreds till andra städer. Höga produktionskvoter och allt strängare arbetsnormer ledde i juni till strejker och upplopp. Fram till murens fall miste omkring personer livet i flyktförsök vid muren. Flerårsplaner gjordes upp med riktlinjer för produktion, priser, löner, finanser och utrikeshandel. Områdena öster om floderna Oder och Neisse ställdes under polsk respektive sovjetisk förvaltning och den tyska befolkningen — sammanlagt flera miljoner människor — fördrevs därifrån.
Under Adenauereran växte Västtyskland från en sönderbombad förlorare till en ekonomisk stormakt. Det ekonomiska utfallet blev emellertid en besvikelse.
Tyskland – Modern historia
Västtyskland blev en marknadsekonomisk demokrati. Under talet stabiliserades den östtyska ekonomin och DDR-medborgarna fick det bättre under några år. Miljontals östtyskar hann fly västerut innan Berlinmuren byggdes Först öppnades muren efter folkliga krav på frihet i Östtyskland, och ett år senare återförenades de två staterna. Trots avtalen med DDR och Sovjetunionen kom spänningarna att tillta under efterträdaren Helmut Schmidts regeringstid, särskilt efter beslutet att låta Nato stationera kärnvapenbestyckade medeldistansraketer i Västtyskland.
Förvaltningen fylldes med partitroget folk. De första formella samtalen mellan Väst- och Östtyskland hölls Samma år slöts ett icke-angreppsavtal med Sovjetunionen och ett fördrag med Polen, där Västtyskland erkände Oder-Neisse-linjen som Polens västgräns. Minst 2,6 miljoner östtyskar beräknas ha flytt västerut innan Berlinmuren i stort sett stoppade denna utvandring.
Under det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen från talet och framåt knöts de båda tyska staterna allt fastare till var sitt maktblock. Efterträdaren Erich Honecker följde Sovjetunionens önskan i fråga om relationerna till Västtyskland, men inom landet förde han en hårdför politik som gick ut på att minimera medborgarnas kontakter västerut. I Berlin behölls formellt de fyra zonerna, men i praktiken fungerade Västberlin som en västtysk delstat och Östberlin utropades till östtysk huvudstad.
Muren började byggas den 13 augusti och därefter var östtyskarna instängda. Östra Tyskland tilläts inte ta emot Marshallhjälp. Både industri- och jordbruksproduktionen gick tillbaka med betydande varubrist som följd. Förbindelserna med övriga kommuniststater reglerades också.
Tyskland − Modern historia: Utrikespolitiska institutet
Utöver den ekonomiska centraliseringen vidtogs politiska och polisiära åtgärder för att befästa kommunistpartiets maktmonopol i DDR. Skolorna fick i uppdrag att fostra medborgare för det kommunistiska uppbyggnadsarbetet. Omvandlingen av den östtyska ekonomin efter sovjetisk modell innebar att staten tog kontrollen över industri och hantverk samt att jordbruket kollektiviserades. Sovjetunionen lade beslag på befintliga industrier och tog ut skadestånd ur produktionen när denna väl kommit i gång.
Östtyskland inlemmades i det kommunistiska Östeuropa. Willy Brandt avgick som förbundskansler sedan det visat sig att en av hans närmaste rådgivare var östtysk agent. Efter Nazitysklands nederlag delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner. Västtyskland gick med i den västliga försvarsalliansen Nato och i Västeuropeiska unionen, en försvarsorganisation med ursprung i en fransk-brittisk pakt mot Tyskland.
Efter nederlaget i andra världskriget delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner. När Nazityskland besegrades av de allierade under andra världskriget, blev det upp till segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen att bestämma vad som skulle. Grundfördraget mellan Väst- och Östtyskland innebar i praktiken ett västtyskt erkännande av DDR. Genom fördraget öppnades vägen för de båda tyska staternas inträde i FN Östtysklands partichef Walter Ulbricht hade tvingats avgå därför att han trotsat Sovjetledningens önskan att DDR skulle närma sig väst i linje med avspänningspolitiken.
En stram finanspolitik lade grunden till en exportorienterad ekonomi. Fyra år senare bildades Västtyskland, som blev demokratiskt och framgångsrikt, och Östtyskland som stagnerade i politisk förtryck. DDR hade en betydligt svårare ekonomisk start. De slogs ned av sovjetisk militär. Konrad Adenauer förbundskansler — och Ludwig Erhard förbundskansler — strävade efter att stärka det västeuropeiska samarbetet och Västtysklands band till USA.
Syftet var att genom gemensam kontroll över medlemsländernas kol- och stålindustrier och därmed över eventuell upprustning göra det omöjligt för de gamla arvfienderna Frankrike och Tyskland att gå i krig. Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den fram till Tysklands återförening den 3 oktober , då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och.
Under Honeckers 18 år vid makten kom också ekonomin alltmer att försämras. DDR () var den östtyska förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik) som i allmänhet benämns Östtyskland. Det byggdes upp en omfattande kontrollapparat för alla sidor av samhällslivet och såväl massmedierna som kulturlivet ställdes i propagandans tjänst.