Attityder till kronolekt
Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Alltså lika socialt åtskilda som geografiskt, som att man exempelvis i vissa arbetarkretsar i Trollhättan är ensam om att använda en del lokala uttryck och uttal. På så sätt sprids blixtsnabbt nya uttal, betydelser, missuppfattningar, fraser och - gör generationerna till främlingar för varandra. Sverige är inte längre särskilt geografiskt åtskilt.
Språkliga variationerna | Svenska
På så sätt kunde en ö av Södermalms storlek få en egen språklig identitet. att en människas alla lekter samverkar och tillsammans bygger upp identiteten, vilket i sin tur. Dialekterna i Sverige, liksom på andra håll, är en rest från historien. Den snabba förändringstakten innebär också att ord och uttryck som har haft ungefär samma innebörd i flera hundra år, snabbt kan få ny betydelse. Studiens teoretiska utgångspunkt är lekt-teorin som innebär.
Man har länge spekulerat över att de sociala klyftorna skulle öka och att detta skulle manifesteras i språket, alltså att människor skulle tala mer sociolekt än dialekt. För handen på hjärtat, ett naturligt, frivilligt umgänge mellan generationerna - om vi undantar släkt och familj - är så sällsynt i dagens Sverige att det skulle kunna skyddas av Naturvårdsverket. Det innebär varianter av samma språk där variationen är ålders- och generationsbaserad.
Och jag sätter inte en krona emot! Att vi då, samtidigt med denna likriktning, skulle odla och bevara en språklig särart, bara för sakens egen skull ter sig rätt osannolikt. En term, kronolekt, finns redan, som alltså är ett slags tidsmässig motsvarighet till dialekt - olika generationer talar olika kronolekter. Åh, så synd!
Om kronolekter och gruppsprk Slang svordomar och ungdomssprk
Det finns till exempel få som är födda efter talets mitt som säger reven och nesan, vilket i princip alla stockholmare gjorde bara en generation tidigare. Det är synliga, eller rättare sagt hörbara, spår efter ett samhälle som var hårt geografiskt åtskilt. Folk tycker det är jättetråkigt - det är ju så trevligt med dialekter. Att dialekterna bleknar kommer alltså som ett brev på posten. Samhällsutvecklingen har på senare tid gått oerhört fort.
Syftet med denna studie är att studera attityder till olika talare med avseende på hur ålder, kön. Själv vill hon eller han befria sitt tal från det mesta som kan lukta "lokalt" och "lantligt". Få bor på samma ställe i hela sitt liv. Nej, inte per automatik - om nu den geografiska segregeringen mer och mer har spelat ut sin roll så finns det andra skillnader som tar mer utrymme. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut.
Det gamla Sverige var för stort för att kunna hållas ihop geografiskt. Ja, jag tror tveklöst det! Det fanns i Stockholm ännu för hundra år sedan folk som bodde på Söder och aldrig hade satt sin fot på andra sidan Slussen. Stockholmskan är i dag ny för varje generation. Men det är svårt att hitta stöd för att en sådan ökning verkligen sker. Språket pekar alltså på en utjämning i samhället på flera olika plan. Vi ser på samma tv-program, äter samma mat och klär oss nästan likadant över hela landet.
Vilka attityder kan tänkas finnas mot olika dialekter sociolekter? Vi lever helt annorlunda. Däremot kan man konstatera att dialekten oftast lever längst kvar i vissa socialgrupper, varför alltså de flesta svenska dialekter får avsluta sina dagar lika mycket som sociolekter som dialekter. Och det skapar nya klyftor, som snabbt kan bli stora. Men innebär det här att alla svenskar kommer att tala likadant i framtiden?
Det är en helt naturlig följd av att man i en generation har mycket mer kontakt inom denna än med andra generationer. Jag försöker, ofta förgäves, förklara att det är ett slags lyxinfallsvinkel; människor kommer inte att fortsätta tala dialekt för att du tycker att det är underhållande att kunna höra var de kommer ifrån. Nutida Trosa- eller Strängnäs-dialekt har mer gemensamt med de äldre stockholmarnas språk, än vad två olika generationer av huvudstadsbor har med varandra.
Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut. Människor föddes, levde och dog i en och samma trakt, ofta i samma härad eller till och med socken. Vilket säger det mesta om grundförutsättningarna. och dialekt påverkar attityderna. Folk präglas mindre av sin bygd eller sin samhällsklass - men finns det något som präglar dem mer i stället? Vi kan förknippa en dialekt med en enskild individ, och vår attityd till dialekten blir då densamma som till personen som talar den.
Den genomsnittlige svensken vill i regel att andra ska tala dialekt. Även privata erfarenheter kan påverka våra attityder. Det syns också för språkvetaren. Det påstås att Sverige är det mest generationssegregerade landet i världen.