Vad är multimodal analys
Digitalt berättande är endast en del av det multimodala berättandet. Multimodalitet är ett teoretiskt synsätt på kommunikation, interaktion och representation som inte endast tar hänsyn till språk som tal och text, det vill säga i dess traditionella innebörd. Inom förskolan pratar man oftare om barns olika uttryckssätt eller, om man är Reggio Emilia-inspirerad, om de hundra olika språken. studien är avsikten att ytterligare fördjupa förståelsen av de skrivna produkterna med hjälp av analys av de dokumenterade skrivprocesserna i de tre klassrummen.
På senare tid har den digitala satsningen i förskolan blivit ifrågasatt och olika debattörer har undrat om digitala verktyg verkligen hör hemma i förskolan. Lärande är något som sker inne i någons huvud medan berättande är det som någon gör eller uttrycker. Det är dock den nyaste delen och skälet till att Susanne Kjällander började forska om förskolan. Tillgängligheten gör att de digitala verktygen gynnar barn med särskilda behov, barn med funktionsvariationer, flerspråkiga barn och barn från socioekonomiska resurssvaga hem med flera, som genom det digitala får en chans att uttrycka sig på ett annat sätt än genom skriven och talad text.
Som hon ser det finns det även en demokratisk anledning till att förskolan bör lära barnen använda digitala verktyg. Hon disputerade vid Stockholms universitet med en avhandling om elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser, såsom dator och digitalkamera, i SO-ämnena.
Multimodal Analysis
Av dem är 20 skrivna i Klöverskolan, 22 texter är skrivna av elever i Fläderskolan och 24 texter är skrivna i Syrenskolan. Det var när den då så kallade pekplattan gjorde sitt intåg i landets förskolor runt som hennes forskningsintresse för förskolan väcktes. [ 1]. En treåring behöver inte använda digitala verktyg.
Barnen ska också få intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier och lära sig att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. Hon är 1—7-lärare i svenska, SO och engelska i grunden och har arbetat nästan tio år som klasslärare på låg- och mellanstadiet. Multimodalitet. Men det är inte samma sak som multimodalt berättande. Det finns en ganska utbredd föreställning att multimodalt berättande är lika med digitalt berättande men det stämmer inte.
För även om förskolan traditionellt inte har varit lika fokuserad på tal och text som skolan så har tal- och skriftspråket även inom förskolan en högre status än andra uttrycksformer. En som var tidig med att i sin forskning använda ett multimodalt perspektiv på kommunikation var Gunther Kress, tidigare professor i semiotik och utbildningsvetenskap vid University of London, och författare till boken Before Writing Rethinking the Paths to Literacy Routledge I läroplansmålen står bland annat att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer.
Det är lätt att som vuxen bara berömma och säga att en teckning som ett barn har gjort är fin i stället för att ta sig tid och försöka se vad barnet vill berätta med sin teckning, säger Susanne Kjällander. Om man tittar närmare på teorierna bakom multimodalitet och multimodalt berättande hamnar man inom socialsemiotiken som är ett forskningsområde som studerar vilka teckensystem tal, skrift, bilder, gester, ljud med mera som människor använder när de kommunicerar med andra människor.
Inte minst ur en likvärdighetssynvinkel, säger Susanne Kjällander. Enligt läroplanen ska varje barn ges förutsättningar att utveckla förmågan att kommunicera upplevelser i olika uttrycksformer. Motsatsen till multimodalt berättande är monomodalt berättande men det begreppet talar man i princip aldrig om. Kanske för att det är så få saker som verkligen är monomodala. Även om man inom förskolan alltid har arbetat med många olika uttryckssätt kan man som förskollärare inte bara luta sig tillbaka och tänka att det här kan vi redan.
Inom perspektivet inkluderas även andra typer av semiotiska resurser för kommunikation såsom gester, ljud, bilder och blickar. Mycket av det som i dag går att göra digitalt har tidigare gått att göra analogt. Och tal och skrift är naturligtvis viktigt, men det gäller att inte glömma att lyfta fram även andra sätt att kommunicera på. I förskolan har man på ett annat vis alltid arbetat med flera olika uttryckssätt, säger hon.
Det hon tycker är viktigt att förstå är att multimodalt berättande inte är en specifik metod utan ett teoretiskt perspektiv. Om inte barnen höll på med digitala verktyg hemma behövde de inte lära om dem i förskolan. Susanne Kjällander har sitt svar klart. Pedagoger kan fånga upp alla de olika uttryckssätt som barn använder sig av. Men eftersom även de allra yngsta förskolebarnen använder digitala verktyg i hemmet är det förskolans uppgift att lära dem om både fördelarna och riskerna med det digitala.
Men varför är det multimodala så viktigt? En som har stenkoll på vad multimodalt berättande är — och varför det är mer omtalat i skolan än i förskolan — är Susanne Kjällander. Det är på ställen som TikTok, Snapchat och Youtube som barn och ungdomar i dag kommunicerar och berättar om sina liv. Tex-. Begreppet multimodalt berättande är nog mer välkänt inom skolan än i förskolan. Det vill säga, barnen ska ges möjlighet till multimodalt berättande.
Forskning har visat att det är de digitalt kunniga barnen som bäst klarar att stå emot riskerna som finns på nätet. Hon är docent och föreståndare för avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Kort sagt: Ges möjlighet till multimodalt berättande. Det blev därför en större omställning där än i förskolan när man skulle börja utforska andra sätt att uttrycka sig på.
Multimodal teori stärker elevers meningsskapande
Ett begrepp som ofta dyker upp i samma sammanhang är multimodalt lärande. Susanne Kjällander vet allt om varför det är så viktigt. Den stora skillnaden är att de digitala verktygen gör det multimodala berättandet så lättillgängligt i och med att allt — text, ljud, symboler, foto, film, färg med mera — nu finns samlat på ett ställe. Texterna som analyseras är 66 till antalet.