Uppfinningar under upplysningen
Det betydde i sin tur att man inte bara skulle tro blint på vad makthavarna sa. Upplysningens bärande tanke var en stark tro på människans förnuft — att människor kunde tänka själva. Människan kunde själv förändra samhället. Reformerna fick inte gå så långt att de hotade härskarens grepp om makten.
Upplysningen förändrade vår syn på världen
Men de flesta ville inte avskaffa Gud. Fransmannen Voltaire ansåg att det nog kunde finnas en makt som var större än människan. Om Gud inte finns, skrev han, hade det varit nödvändigt att uppfinna honom. Målningen "Experiment med fågel i luftpump" är ett typexempel på upplysningens grundtanke, att allt skulle undersökas. Men ingen härskare var villig att avskaffa enväldet. Montesquieu kunde i och för sig tänka sig att en kung eller drottning skötte det verkställande, men härskaren måste dela med sig av makten, alltså inte längre vara enväldig och bestämma allt själv.
De ansåg att enväldet med starka furstar var föråldrat. Klicka på bilden för att se bildspelet om Upplysningen! Däremot hade Voltaire inget till övers för präster, gudstjänster eller Bibelns versioner av människans uppkomst och historia.
Upplysningen: Nya tiden: Historia - SO-rummet
Jorden cirkulerar runt solen och månen cirkulerar i sin tur runt jorden. Den glansfulla svenska insatsen mattades emellertid under Gustav III, som föredrog konst och litteratur. Fransmannen Montesquieu skrev att makten måste delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Författare och filosofer började även ifrågasätta med vilken rätt de styrande styrde. Galilei och andra vetenskapsmän hade alltså visat hur himlakropparna rör sig.
Upplysningstidens filosofer frågade sig om detta verkligen var rimligt. Han kunde visa att gravitationen är den kraft som driver solsystemet. Jorden är inte solsystemets orörliga centrum. Låt dig inte luras av talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under talet. Nya upptäckter under och talen hade redan raserat kyrkans världsbild för gott.
Upplysningen i Sverige. Flera härskare tog intryck av upplysningstidens idéer. Österrikes kejsare arbetade för religiös tolerans. Newton förklarade varför de rör sig. Upplysningen var en kulturell, politisk och vetenskaplig strömning hämtad från Frankrike och Storbritannien med höjdpunkt vid talets mitt. ) som menade att folkviljan skulle utgöra grunden för all samhällsmakt. Hittills hade kyrkan, adeln och kungamakten hängt samman.
Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under talet. Inte heller behövde man tro på vad kyrkorna lärde ut eller vad prästerna predikade. Gravitationen får planeterna att gå runt i sina banor runt solen och månen i sin bana runt jorden. Det måste finnas makter som kontrollerade och balanserade varandra. Under upplysningen började man se samhället som en produkt av mänskligt förnuft och inte som ett resultat av Guds vilja.
Montesquieus maktdelningsprincip har påverkat grundlagar och statsskick över hela västvärlden. Fler historiska bildspel finns på lärarwebben till SOL Läs mer på www. Upplysningstidens idéer kom att spela stor roll för två stora revolutioner i slutet av talet, först den amerikanska och sedan den franska. En av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna var Rousseau (d. Att göra uppror mot kungamakten var därför att göra uppror mot Gud.
Som tack hade kungamakten i sin tur försvarat kyrkan. Begreppet är ett av idéhistoriens och filosofins mest omdiskuterade. Medborgarna skulle leva i en republik, utan kungar eller kejsare, där flertalets vilja skulle styra. En del forskare anser att upplysningen startade år Det året utgav den engelske vetenskapsmannen Isaac Newton sin bok Principia , ett av alla tiders viktigaste vetenskapliga verk. Han tyckte inte att det behövdes vare sig kung eller adel.
Vetenskapsmän som Copernicus , Kepler och Galilei hade bevisat att kyrkan hade fel. Jean Jacques Rousseau gick ett steg längre. Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Preussens kung Fredrik den store avskaffade tortyr och censur. Kyrkan hade förklarat att kungar och drottningar styrde med Guds nåde.